Bra att Andreas för det mesta beskriver och lämnar över till läsaren att reagera och känna med den intertextualitet, inlevelseförmåga och etik vi alla i mångt och mycket besitter. Han är sparsmakad med egen bitterhet och känslor, tänker jag.
Besluts-farsen innan insats inleds, två och ett halvt dygn efter katastrofen.
Slutet. om slumpen som skickade honom till Thailand. Studenternas telefonlista var den enda tillgängliga. Ytterligare ett tecken på noll organisation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar