söndag 14 december 2014

14 december

Svårt att släppa det här jobbet. Läser vidare i Sydsvenskan om människors erfarenheter.


Och svt fortsätter med olika inslag

http://www.svt.se/nyheter/sverige/vagen-sag-ut-som-en-enorm-brun-mur

http://www.svt.se/nyheter/sverige/sorgen-kan-vara-hela-livet

En dokumentär av Folke Rydén
http://www.svtplay.se/video/2531435/generation-tsunami-10-ar-senare

Jag funderar över om det kommer personer som på ett eller annat sätt är drabbade och ser föreställningen. Ska vi förbereda oss på något sätt? och hur? Man får väl utgå ifrån att dessa personer vet själva hur de skulle kunna reagera och i så fall tar ansvar för det. Har tidigare funderat över möjligheten att föra samtal efter föreställningen. Då hade det såklart varit önskvärt med nån med expertkunskap på plats, typ psykolog eller krishanterare, men det är ju så klart en kostnadsfråga som blir svårt för teatern att bära. Jag får nog förbereda mig på att det kommer finnas de som inte klarar att fortsätta titta utan lämnar salongen. Man får ju hoppas att de som känner på sig att det kan bli jobbigt bokar en plats längst ut på raden så det blir enklare att gå därifrån. Vi kanske till och med skulle reservera ytterplatser... är kanske fånigt men jag spånar helt fritt just nu. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar