Fast jag nu under månader har matat mig med information om detta är det fortfarande svårt att omfatta, förstå. Så klart går det inte att förstå, det vore förmätet.
Även om min skådespelarhjärna fortsätter att arbeta. Fantiserar, tänker sig in i olika scenarior. Nog därför jag upplever nåt slags fysiskt, kroppsligt obehag.
Fantasin är en oerhörd tillgång. Makalöst användbar till glädje. Den kan också bli vår värsta fiende. Plåga oss med sina skräckbilder. Fånga oss, driva oss till vansinnets gränsland. Just i det här arbetet får jag vara varsam, känner jag, ta hand om mig. Ta allt i lagom portioner. Föreställa mig att jag är en elitidrottare och att min hjärna en muskel som måste hanteras väl för att inte brista.
"När det kommer till barn är det är så sorgligt. De var ju där för semester och glädje"
Identifieringen av kroppar var ett omsorgsfullt och tungt arbete. Kriminalteknikern Mats Hägg från Malmö ledde det svenska teamet på Site 2, några kilometer från flygplatsen i Phuket.artikel här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar