Lyssnar på mig själv (!) när jag läser Andreas bok som talbok. Jag tycker att jag stundtals låter lite tråkig och monoton. Och stressad. Men ibland vill de ju att man ska läsa in så - inte för mycket inlevelse och dramatik.
Nåja, det blir nog annorlunda med textbehandlingen när jag kommer upp på scen...
Upptäckte att det gav mig faktiskt en del - att lyssna på texten och samtidigt dök det upp idéer som jag kunde anteckna. Kan vara en metod...
Jag kan ju pröva att läsa in det färdiga manuset sen. För att lyssna på, i tid och otid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar