Promenerar runt i Stockholm några timmar och kollar in ett par platser som finns med i berättelsen.
Folkbaren på Hornsgatan var tyvärr stängd idag men jag tog några bilder.
Folkbaren på Hornsgatan var tyvärr stängd idag men jag tog några bilder.
Utrikesdepartementet. Men dit in kommer man inte utan särskilt tillstånd. Arkitekturen vittnar om gamla anor.
Ser såå fram emot att se föreställningen. Jag har läst boken och känner det som jag fått viss upprättelse. Jag var på UD den 27 dec, dels för att vi hade 7 därnere (1 kom hem), dels för att vi fått reda på av en person nere i Thailand att det satt ett hundratal svenskar uppe i bergen ovanför Khao Lak, men UD var inte intresserade. Det var nog det enda stället man kom i kontakt med som inte visade någon empati utan de var ganska oförskämda.
SvaraRaderaHej Eva!
RaderaRoligt att höra att du planerar se vår föreställning (även om så klart berättelsen är långt ifrån munter). Och att du läst Andreas bok. Ja, jag har förstått det, efter att ha pratat lite med Andreas sen boken kom ut att det för många som var med, både drabbade och inblandade tjänstemän, har blivit lite av en upprättelse, som du själv beskriver. Att man inte är ensam om sin upplevelse, man "inbillar sig inte". Pjäsen är ju såklart ett slags koncentrat av boken, där vi dels försöker ta fasta på Andreas upplevelser och de psykiska påfrestningarna, och dels svårigheterna och konflikterna som uppstod (eller kanske snarare upptäcktes) genom arbetet inom UDs konservativa hierarkiska maskineri.
Bästa hälsningar
Erik