fredag 21 november 2014

21 november

Ser filmen Beach med Leonardo di Caprio för att få lite miljöbilder. Länge sen jag såg den och som film är den väl sisådär. Men den ger lite bilder av backpacker-livet, havet, stränderna, det livliga nattlivet och gatumiljöerna i Bangkok. Det slitna, smutsen och kontrasterna till det polerade och paradiset.

Gör mätningsjämförelser på Google Earth mellan Thailand och Sverige för att få lite perspektiv på storlek och avstånd.
Thailand är inte mycket mindre än Sverige om man räknar med hav och öar.
Från Bangkok till Phuket är det som mellan Malmö och Stockholm.
Ön Phuket är runt 5 mil lång, ung som från Malmö till Ystad. Eller Gotlands bredd.
Kusten kring Phuket motsvarar, med alla vikar, ungefär skånes kust.
Avståndet mellan Pearl Village Hotel och Krabi är drygt 10 mil, som från Malmö till norra Skåne eller Laholm. Det tar runt 2 timmar med bil skriver Andreas och man åker runt bukten. Fågelvägen är det naturligtvis kortare, som mellan Malmö och Helsingborg.
Från Krabi går det båtar ut till Ko Phi Phi. Avståndet motsvarar öresundsbron.

Så man skulle kunna säga att Andreas och hans kollegor rör sig runt i ett område som inte är mycket större än Skåne. De har datorer, internet, fax, mobiler, till och med satelittelefoner, samt tillgång till bilar och farbara vägar. Ändå är kommunikationen mellan kriscentret i Phuket och deras hotel i Ao Nang urusel. De får ingen information, inga riktlinjer, ingenting. Det enda de fått var två korta sms från UD i Stockholm med info om att identifieringen ska ske av den svenska ID-kommissionen. De får improvisera och följa magkänslan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar